En sak förstår jag – jag är ”snårig”. Dvs inte många förstår vad jag skriver.
Jag har sedan länge försökt att bli enkel – det var nog det som gjorde mig så oförståelig.

”Nu investerar även Buffett i fastigheter.
Är kanske fastigheter det ”nya” jordägandet?” Skrev jag på Facebook.

Men då sitter nog de ”gamla” jordägarna ändå fortfarande på trumfen…? De som ägt jord… sedan århundraden.

Nu sprider jordägande sig lite som en löpeld i Sverige, sedan en del decennier tillbaks – då miljonprogrammet avlöstes av villabyggande. Det byggdes villaområden i parti-och-minut – 100-tals likadana på räta rader, som idag har uppväxta trädgårdar och egna design-förändringar som gör att de börjar bli mänskliga.

De inflyttade stadsborna tappade sina föräldrars kunskap under åren i sta’n, men nu är det på G – tillbakaflyttade ägnar sig åt att återerövra odlar- och fixarkunskap och tidningar står som spön i backen.

Frågan är väl mest vem det är som numera äger de pyttesmå dyra kvadratmetrarna som dagens jordägare… har ”lånade” av bankerna? Och de som säljer den förlorade kunskapen åter – vet de verkligen vad de talar om?  Ursprungstillbakaflyttarna har nog gjort ett kasst byte egentligen? 🙂 Men hade de något val? Nog inte alls.

Åtminstone så äger de i alla fall en plätt som kan försörja dem med mat. Om det skulle behövas. Om de nu äger den. Och om de vet hur de ska göra för att fixa det, när ICA har stängt.

Idag när jag kom hem, så blev jag lite orolig för mina fåglar. För igår kom jag hem med bilen full av fågelmat, och näst intill dekorerade hela mitt ”fågelfönster” – dvs den ömsesidiga invanda utmatningplatsen, med alla godsakerna – och så kan jag idag se att allt är nästan orört.

Lät jag dem svälta en dag, och det innebar en katastrof? Eller flyttade de snabbt, till där de kunde hitta mat?

Inte vet jag. Mer än att jag vet att de kommer att komma igen. Talgoxarna, blåmesarna, pilfinkarna, koltrastarna, skatorna, kajorna.

Och kanske en bergfink, gråsiska m fl mer sällsynta ibland.

Underbarast är nog, att även pilfinkarna har börjat sitta på spröjarna ibland och titta in.

Jag skrev på FB härom veckan.

”Tvångsrikare är vi allihopa.
Trist.
Själv mår jag allra bäst utan ägodelar. Ju färre, desto bättre.
Och så är jag den som sitter med allt ärvt. Märkligt egentligen.
En läxa kanske?”

Tänke faktiskt mest på att ”alla” i Sverige i alla fall, har blivit mycket rikare de senaste decennierna när bopriserna gått upp. För visst är det så?

Jag hade en tanke som jag tänkte skriva ner på FB. Sen tänkte jag att den nog var tillräckligt bra för att förtjäna en bloggpost. Väl i Worldpress så förlorade jag mig i att läsa några gamla inlägg – och så visp var tanken borta…

Nu oroar jag mig inte så mycket över det, för det var något som var införlivat i min tankevärld, så det kommer att komma tillbaks i en eller annan form igen. Det intressanta är dock MINNET. Eller bristen på det.

Jag tror inte det är bara åldern som börjar göra sig påmind; jag tror att det är det massiva infoflödet vilket också gör att även de som unga har kisskasst minne idag. För man har ju nu bevisat att hjärnan inte lagrar allt, som man trodde förr – utan rensar för att få plats.

Och då är ju i dagens samhälle faktiskt rensningsfunktionens urval helt avgörande, för… fyll i eget önskat kriterie. 😉

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/mat-din-snorre/

Från artikeln: ”Den som är uppvuxen med svenskan inser inte vilket märkvärdigt språk hon talar. Försök få en kines eller en fransman att upprepa ”luspudeln tjuter vid husknuten”. Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrummen mellan orden.

Jag tänker – Det där med porlande bäcken fick mig för övrigt att tänka på den svenske kocken i Mupparna och väldigt många ickesvenskar jag träffat har bekräftat att precis så låter svenska för en icke svensk fast jag tycker förstås inte att muppkocken låter som en porlande bäck utan mer som en lite gnöglande melodi som faktiskt inte är helt olikt en av min katters långa haranger – en ”talang” han har pga av att han har lite Main Coon i sig och de är väldigt pratsamma – men i övrigt tycker jag nog personligen att ett och annat komma inte är fel då det gör texter lättare att läsa, även om så många som man använde förr på t ex Lagerlöf tid väl är att till att ta i idag men å andra sidan så kan få in väldigt många relaterade tankar – rent av melodier – utan att behöva förklara vart och ett i sig i samma resonemang om man inte använder punkt/ny mening eftersom man förmedlar en associationsbana och det gör ju att det man skriver inte är varken är ett inlägg eller en polemik utan faktiskt bara att man visar lite vad som gör att man resonerar som man gör och det är ju egentligen lite intressant då det egentligen gör det till ett enkelt sätt att kommunicera då man får in många parametrar i en enda konkarong vilket det inte är lika lätt att göra om man skriver på vanligt sätt vilket är rätt intressant då många på nätet nu skriver just i långa associationsharanger vilket väl i sig är en slags utveckling av språket. Kankse?

1974 tågluffade jag.

På den tiden fanns ju varken uppkoppling eller mobiler. Minns att jag tänkte att om det händer något som verkligen är viktigt så kommer jag att få reda på det, trots frånvaro av TV-nyheter och tidningar.

Och jovisst. Cypernkrisen nådde mig.

Idag så dränkts vi inte bara i… nyheter – utan i en aldrig sinande ström av info, åsikter, detaljerade diskussioner om detaljer. Skogen blir allt tätare, och inte bara mängden träd ökar i superkvadrat med sig själv; de blir fler och fler sorter. Men skog är det ju ändå?

Många lever i sin mobil idag – i ett eller annat sorts nyhetsflöde. Men egentligen så är det väl inte annorlunda än 1974? Mer än att alla ser fler träd numera? Och inte så mycket skog?

Det jag inte riktigt kan förstå, är att de som undrar över dagens demokratiska samhälle; de som vill förnya det – tycks vilja verka inom dess sociala ramar/beteendemönster.

Jag får inte riktigt ihop det. Det är väl helt OK och mycket rimligt att man verkar inom de grundläggande demokratiska reglerna. Men att man inte ifrågasätter de sociala spelreglerna – vilket inte har något med demokratibegreppet i sig att göra, utan är en tidsanda som används för att förkroppsliga detta.

Är nog något som förvirrar.

Är jag förvirrad nu?

Skydda barn – det handlar om barnen som tankebärare.

Och att jag läser vad andra skriver! 🙂
För annars skulle jag ju bara kunna ta det lugnt och klappa katt. Vilket i och för sig låter lite som en drömtillvaro, på de gamla da’r som närmar sig.

Klipper egen kommentar från FB (tack till den som gav mig tanken förstås) och redigerar/lägger till lite…
Jag är förundrad över att ingen idag skriver/talar om ”orsaken” – det uppkopplade samhället. För några decennier sedan, så var i alla fall en del intresserade av den till synes stundande internationaliseringen. I och för sig så funderade man inte så mycket på konsekvenserna; de var ju ännu inte där, i och med att man inte visste vilken form det hela skulle ske i. Då – när man just ersatt telex med fax… 😉

Världen – människorna då alltså; djuren bryr sig inte om sån’t  krafs eftersom det inte riktigt är deras grej – närmar sig sig själv, mer och mer för varje dag – och ingen verkar riktigt förstå varför och hur. När det är så enkelt. Info.

Verkar lite som om människor inte riktigt har koll på vad de gör? 😉

Jag har alltid älskat sagor – barn och vuxen har nog bara olika berättelser att älska – vilka då nog följer ens ålder?
Sagor/myt/fantasi/det okända, har varit samhälleligt ute ett bra tag i Sverige. Alfons Åberg hade länge haft det tunga ansvaret av fantasi, i form av omtanke. Inte alls fel, ingen skugga på Alfons!

Det som för mig är märkligt är att det nu finns troll i vuxenvärlden. Och att de kanske är de utmanare som behövs – inte förtigas. De som är upprörda över SD, måste nog se att trollen sitter i busken granndörrs.
Man utkämpade slag ”förr”, men om man inte ser var slagen är nu – så ”vinner” man aldrig. Ungefär. 🙂

Det är märkligt.

Alfavilles Forever young, tyckte jag var en pinsamhet då den kom – och det tycker än idag såklart. Däremot är jag nyfiken på vad som händer, och skulle gärna vilja se det långt längre än i min livstid. Lite Forever old ungefär. 🙂

Allt övrigt om det med att bli gammal idag, ”börjar” nog numera lite med ”Forever young”. Men det är ju ett helt kapitel för sig kanske.

Jag försov mig i morse. Någonstans innan jag försovt vaknade, så hade jag en katt som väckte mig.

Det var länge sedan som han brukade väcka mig för att bli utsläppt – men i natt/morse så kom han ändå och var väldigt ihärdig i sitt väckningsförsök. Då han har lite Main Coon i sig, så är han väldigt pratsam och har också många olika röster och haranger, men i natt/morse så var han väldigt entonig/tjatig.

Men jag somnade gott om. Efter en förstulen tanke av att jag alldeles egentligen borde kolla hur mycket klockan var…

Jag ”har” en annan katt som gett mig funderingar. Hon har kommit hit ”på nåder”; hennes matte tyckte att hon inte riktigt passade in i mattes liv mer. Hon har alltid varit lite ”mobbad” av de andra här – det är alltid en utmaning att flytta – oavsett om det är långt eller till synes nära. Men trägen vinner alltid. Hon har hittat sin egen väg idag. Även om det tog ett tag.

Måste påpeka att jag faktiskt bara skriver om katter.

Åsiktskorridoren verkar ha varit en fluga – men åsiktkarriären är nog sig lik. Och når nya höjder dagligen. Nu när det är så lätt att nå ut.

Men det gäller att passa på; snart drunknar allt igen…

Som allra oftast, så är det någon vän som får mig att fundera på/gräva upp och precisera vad jag tänker.

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_ethnic_groups_in_the_United_States_by_household_income

Jag har länge förundrats över att ”samhällsexoneringen” av USA inte alls verkar spegla den egentliga fysiska fördelningen.

De allra flesta tror nog att färgade där, är en mycket större grupp än de är. För det samhälleliga samvetet har kanske pushat i den riktningen. Och så undrar alla över Sverige idag… det är faktiskt rätt kul.

USAs mångkultur (obs, inte multikultur) har ju utvecklats i allsköns ro . Samhällen, precis som på det lilla samhällsplanet=människor, utvecklas ju i olika ordning/i sina erfarenheter beroende på hur saker och ting råkar hampa sig.

Tack för att du fick mig att fundera på vad jag… menar! 🙂