Arkiv för kategori: Okategoriserade

Om man tänker sig att alla har samma har samma förutsättningar, och att alla därmed har samma ”möjlighet”.
Så tänker man sig att alla kunde få guld i OS. Men det vet väl alla, det inte är så?
Grekiska OS, är fortfarande en påminnelse om att alla inte är likadana…

Skola, dagis osv.

Frånvarande föräldrar var såklart vanligt förr också.

Men samhället som trädde in var familjärt/nära/samma – skola/samhälle idag är något annat och går inte att jämföra som ”funktion” som i det ”lilla” samhälle från nyss.

Försöker man sig på det – då jämför man inte ens äpplen med päron – utan försöker nog mest släta över/säga att nutiden är som mest nysset.

Dumt. För då blir ju diskussionerna och resonemangsbaserade diton, grundade på helt fel premisser.

Kanske ett försök till ”idyll”, likt vi känner igen från en rätt nyligen upplevt samhällsförsök i ett land nära oss…

Jag flyttade till Lund 1972. Var 15 år då och började gymnasiet. Jag hyrde en lägenhet på Adelgatan 1B – huset är nu en del av Kulturen – arbetarmuseum. Det var ett av de sista husen i Lund med utedass.

Minns också mina vandringar i Nöden – de hus som fortfarande fanns kvar men stod tomma/övergivna. Att genombrottet inte blev av, gjorde ju att allt gick i stå ett tag.

När jag nu häromdagen såg NCI NY, där det fanns ett övergivet hus – så undrade jag över såväl markvärdet på detta som på Nöden då.

Markvärde i Sverige var inte mycket att hurra för alldeles nyss. Nu är det. Hänger ihop med urbaniseringen?

När jag var 4 år så åkte vi på campingsemester – pappa, jag och min äldsta syster.
Först till Danmark såklart. Minns fascinationen av att laga mat på campingkök – det finns faktisk kvar i garaget – och jag var stolt när jag sedan blev anförtrodd att diska, gjorde jag i en röd hink och imponerade på granncamparna.

Efter några dagar fick jag ont i magen, och låg ”sjuk” i tältet.
Så blev jag körd till sjukhus – vi hade hunnit till norra Tyskland – så det var i Cuxhaven. Blindtarmsinflammation.

Jag blev inlagd och skulle opereras nästa dag. Men så blev jag så törstig på kvällen och ingen gav mig vatten. Inte kunde jag prata med någon, alla talade ju bara tyska. Så jag begav mig tvärs över korridoren till badrummet jag blivit badad i då jag togs in. Det var lite svårt att nå kranen tväras över det inmurade badkaret – lilla jag låg tvärsöver och nådde precis – satte på kranen och skulle dricka – då fångade en sköterska in mig och stoppade mig tillbaks i säng.*
Ja det var ju tur, inte ska man dricka precis före operation.

Så blev jag opererad nästa dag.  Jag minns att när jag åkte på båren till operationsrummet, så tänkte jag på vad min storasyster hade berättat om att bli sövd för operation (hon var blindtarmsopererad).
Men jag blev lite besviken, somnade direkt bara… 😉
Sen låg jag en vecka på sjukhus. Mamma kom ner och tog in på ett hotell, och hälsade på varje dag.

Mina föräldrar försökte säga att nya rön sade att man skulle upp och gå direkt, men inte i Tyskland på den tiden.
I sängen bredvid låg en annan en svensk tjej – fräkning, rödhårig och busig – kanske 7-8 år. När sköterskorna gått ut, så hoppade hon upp och ner i sängen som om det var en studsmatta…

När vi åkte hem så hade pappa tagit bort framsätet så att jag skulle kunna ligga. Och jag låtsade sova när vi kom hem, så att han bar in mig. Han visste säkert att jag låtsades…

Summan av kardemumman – det var en mycket spännande upplevelse!
Jag grät inte – var bara supernyfiken. 🙂

*Såklart försökte jag igen, men sköterskorna hade skruvat år kranarna så hårt, så jag kunde inte få upp dem. Enkelt och smart. 🙂

Det är rätt spännande hur det ska bli – i mediavärlden.
De som jobbar med digitala adressregister, tycker att den ljusnande framtid är deras. Men om det de säljer, inte är köpvärt – så faller det hela då det inte har en säljbar produkt… bara gammelmedia i nya kläder.
Jag har jobbat med såväl tidningar som marknadsföring i hela mitt yrkesliv, och tror på en tid av kaos innan en ny medial samhällsform som är anpassad till dagen uppkoppling, ser dagens ljus.
Nu ska man utlokalisera myndigheter igen.
Tänk att det tog så många år – från det som startades som en naturlig utveckling i ett välmående Sverige – decentralisering – och blev avbrutet iom EU.
30 år av stand stil för den ”svenska modellen”…
Åratal att att repa sig för utnyttjande av en tillfällig ekonomisk dip som gav ”Ja till EU”.
Nej , jag är inte mot EU i sig alls. (Fast man kan tänka sig faul play just i detta med Sveriges röstning – undrar om de som iscensatte detta egentligen är så nöjda?)
 
Jag tittar på kajorna utanför, och förundras över att de 4 alltid är här.
De flesta matar bara småfåglarna – det finns t o m matningsburar för att stänga ute de större fåglarna.
Men hur tänker man då? Att småfåglarna är ”små”?
Hos mig så ökar pilfinkarna för varje år. Inte speciellt bra, i fågelvärlden vet alla att balansen är ”it”.
Jag får nog tänka om, även om jag är glad för att 2 rödhakar numera; trevligt för mig men suspekt för den som vet vad rödhaken egentligen vill.
Ja, det blev långt och tradigt – men fåglar och människor är inte så olika?