Arkiv för kategori: Okategoriserade
« Äldre poster

HSB 1:an i Lund

17 juli, 2019 //
0

I början på 80-talet, så köpte jag till slut ett boende i Lund – en liten 2:a på Södra Esplanaden.

I centrum såklart, för jag ville ju ha hela-min-tillvaro runt knuten som jag ”alltid” haft – att bo utanför Lunds inre ringgata runt stadskärnan, fanns inte i min värld då. (Mitt stadsliv asså…)
På 70-talet fanns gott om väldigt billiga hyresdito – billigt för att det var en gammaldags boendestandard. Många hade t ex gemensamt dass i trappen – och min första lägenhet på Adelgatan hade faktiskt ett av Lunds sista utedass.

Men när de statliga superbilliga ”lånen” för att renovera äldre fastigheter kom på mitten 70-talet, så förändrades hela… boendemarknaden.
De billiga lägenheterna som unga tidigare kunde hitta som första boende försvann – de som var billiga pga av låg standard.
Klart att den totala renoveringen av äldre fastigheter, var otroligt viktigt! Även om en hel del skodde sig, kan man väl säga… 
Och några decennier senare, såg jag hur allt förfallit i DDR – där man låtit allt ”rasa” (annan story).
Åter till mitt lägenhetsköp.
Då jag hade börjat jobba, så kunde jag som sagt köpa mig en lägenhet. Södra Esplanaden – HSB 1:an i Lund, 3 längor byggda -35, -36, -37.
Jag var så glad för den otroligt vänliga atmosfären i huset.
De gamla grannarna i 2:an intill, var så glada för att unga flyttade in – inga klagomål på ”stök” – tvärtom. De tyckte att det var härligt.
När jag bott där några år, så hade man 50-årsklalas.
Det var uppdukat på gräsmattan utanför.
Och en äldre man talade om hur det var…
Ungefär så här berättade han:
Han var uppväxt i Nöden, tvärs över gatan. När han var barn, var marken en fruktodling av någon sorts. Han och hans kompisar brukade palla frukt där.
När HSB började bygga dessa första hus i Lund, så var de motarbetade och fick fajtas för sin rätt.
Husen betydde otroligt mycket för många – att flytta till ljus och dåtidens modernitet – de blev lite en symbol för det möjliga.
I sista huset – Esplanden 20, så byggdes det också 3:or. Men ingen hade råd med dem – så de splittades till 1:or.
När jag köpte lägenheten, så fick jag den ursprungliga ”köpeboken” – 800-någonting var köpesumman från början. Har inte kvar den förstås – när lägenheten sålde, så var det fortfarande köpebeviset..
Tro katten att det är fantastiska hus, med det som sitter i väggarna.
Träd in, och var glad!
Kategorier Okategoriserade

Rävnytt 2?

6 juli, 2019 //
0

När jag kom hem från dagens shopping, så var det någon som smet iväg från gårdsplanen in längs garaget, in i grönskan.
Lite en rödaktig någon.
Antagligen var det den stora röda kattpågen som är så kaxig numera, så att han har lite ”betvingat” mina tjejer att tycka att han är OK. (Jo, till och med lite mig..)
I vilket fall som helst, så satt Lotti där och hälsade rätt glatt när jag klev ur bilen.
Jag undrar om hon har blivit kompis med kattpågen eller räven?

Kategorier Okategoriserade

Rävnytt?

4 juli, 2019 //
0
Strax utanför trädgårdsdörren har jag en liten extra vattenskål för törstiga djur – har flera lite större kombinerade fågelbad/kattvatten/rådjursvatten och vem som nu mer dricker där… lite insekter t ex – på det gamla brunnslocket en bit utanför köksfönstret. (Min djur-TV i dubbel bemärkelse – även katterna gillar att titta…)
Den extra vattenskålen kan ju tyckas överflödig då kanske?
Den extra vattenskålen började med att jag ställde ut lite kattmat och vatten till den rara främmande kattpågen med trasigt öra – han som ”mina” katter tycks tycka vara helt OK. Konstigt det, de brukar alltid försvara ”hemmet” – men han verkar vara en riktig gullis även för mina katter.
Bättre han äter ute tänkte jag, och slipper jobbet med att smyga in och bara-för-säkerhet-skull kanske märka lite på vägen…
Så såg jag att skatorna förstås åt maten, så matskålen åkte in till strax innanför trädgårdsdörren. Men vattenskålen blev kvar. Och jag fortsatte att fylla på den såklart – vatten är aldrig fel.
I förmiddags satt Lotti utanför köksfönstret och signalerade att hon ville in, så jag gick för att kalla på henne i trädgårdsdörren som faktiskt redan stod öppen. Jo, hon är lat på gamla da’r och gitter inte gå att kolla först…
Och vem såg jag då utanför trädgårdsdörren om inte den lille räven igen (lite större nu- det var/är en ungräv)! Som nog var den som hade tömt den nu tomma vattenskålen.
Inte sprang jag efter mobilen denna gången heller, utan oroliga jag öppnade dörren för att kalla på Lotti. Som kom. Och – såklart smet räven iväg då, och Lotti jagade lite symboliskt efter den ett par meter. Det skulle ha filmats.. otroligt att se faktiskt! Katt jagar räv…!
Så jag behöver nog inte oroa mig för katterna för rävens skull – att den skulle ”ta” dem.
Jag kommer förstås att fortsätta fylla på även den ”lilla” vattenskålen då-och-då – har man börjat, så kan man inte sluta att ge vatten. Även om det finns en vattenfylld märgelhåla bara 50 meter bort.
Det som jag tänker på nu, är om jag ska vara så fascinerad att jag ska se om lilla räven är så djärv, att den faktiskt kommer in för att äta. Kollade hur stor öppningen är när trädgårdsdörren är öppen – och jo, tillräckligt för rävpågen. Så kanske har jag snart en räv på besök? Ihop med de ”övergivna” kattpågarna.
Men skatorna – de kommer nog aldrig att försöka flytta in – de är smartare än så.
Kategorier Okategoriserade

Att resa

3 juli, 2019 //
0

Jag har rest klart. Redan sedan 1989*, då jag kom hem från Elfenbenskusten.
Folk tror att jag skojar eller försöka vara samhällschic – men faktiskt inte alls. Inte ens sju vilda hästar, skulle kunna få mig iväg från min tillvaro nu. Som innehåller allt det jag rest iväg för att förstå.
Lyx – säkert. Men det betar hästar utanför nu, riktiga levandes diton (inte mina förstås).

*1989 – sen åkte jag i och för sig som en skottspole genom DDR ett par år – men kan inte kalla det för att ”resa”, i nutida bemärkelse… 

 

Kategorier Okategoriserade

Mer kattsnack

28 juni, 2019 //
0
Lotti kom in igår och gav mig en fågel. Utan att hojta alls – såg den bara plötsligt på köksgolvet.
Mycket sällan som hon tar fåglar – så det måste var något allvarligt hon vill säga?
Tror hon lite ”skojade” med mig nyss… försökte dölja sin manöver från igår.
För i morse ville hon plötsligt att jag skulle se något – hon klängde på väldigt o-Lottit ungkattsmanér, ”jagande” uppför flädern utanför trädgårdsdörren. Sen efter show och bra ”drama”, vände hon lugnt om och kom ner – var rätt nöjd men sin berättelse.
Och jovisst – jag fattar. Under takfodret har pilfinkarna sina bon, och de är i övningsfas för att flyga nu. Och såklart ”hittade” Lotti en lite nerramlad som övade igår.

Och ville idka byteshandel.

 

De flesta tycker nog att jag är dum, lägger händelser i katters mun…
Men när Lotti körde sin klätter-show i flädern – och helt plötsligt lugnt sen släppte – skulle nog övertyga även icke-troende…
Varför hon sen tyckte att hon behövde idka byteshandel – annan sak.
Kategorier Okategoriserade

Kattsnack

27 juni, 2019 //
0

Apropå att ”vi” nu ”pratat” med en delfin..

Jag bor med mina katter. Med insekterna (som jag släppet ut, när de surrar på fönstret), med växterna (när det är torrt, och jag funderar på om jag kan göra något…) osv. Har jag alltid gjort… även om jag gjorde ”en tur i sta’n då jag var ung”… ungefär. 　

Så idag har jag då svårt att förstå ens detta; om man låter alla djur ”prata” på det sätt som är deras – då är allt OK och otroligt fint.
Lilla Snuffi t ex, springer in och kattsnackar på längden och på tvären. Egentligen så säger hon nog mest Hej – här är jag igen.  Osv…
Snuffis mamma Lotti blir ibland putt, då Snuffi får lite extra uppmärksamhet ibland numera (Snuffi saknar ”faktor” Tufse – gullepågen som gick bort häromåret – lite hennes idol..).
Och då får jag se till att balansera det.
Jag – som är mitt kattsamhälles utdelare av mat; administratör, osv.. 😉

Man prata med alla omkring en, om man vill. Att tro att det behövs ”språk” för det – jisses!

Kategorier Okategoriserade

Språk?

25 juni, 2019 //
0
Engelskan är underbar, för att det är så lätt att böja ord grammatisk korrekt och få ett nytt adekvat ord som är användbart….
Funderade faktiskt på just det för någon timme sedan, hur man använder språket på detta kreativa sätt.
Alla språk har ju den potentialen – skam vore det annars – språket är ju vårt väldigt levande kommunikationssätt.
 
Nya ord som är inne idag i svenskan, beskriver nya företeelser – inte nya ”böjningar” av befintliga ord, som då beskriver en nytt sett att se på det ”befintliga”…
Svenskas styrka är nog lite just så – nytt/nya ord..?
Men vad vore Sverige idag utan en statsminister från nyss, som verkligen förstod hur man använder språket till att uttrycka sig? Nydanar är inte alls ordet – utveckling, förståelse, tanke. Är orden?
”Svenskans” styrka är då kanske egentligen hur man kan uttrycka sig i.. ”verbomskrivning”? Nedan är bara så underbart!
 
Gunnar Hellström citerade nyss Tage Erlander:
Just denna dag, den 25 juni 1962, skrev Tage Erlander i sin dagbok:
”Hur kunde jag ens drömma om att kunna slöa på Harpsund en dag som denna då det blivit så vansinnigt mycket att jäkta med?”
Kategorier Okategoriserade
« Äldre poster