Arkiv för kategori: Okategoriserade
”Inte bara för att jag läser boken Djurens språk nu. Utan för att läsa den innebär en hel del.
Då jag är i början av den, så blir jag ledsen* (*arg) för att människor är så glada över att de fått djur till att säga saker på människospråk.”
 
Är det det dummaste, mest överskattade någonsin, i tron om människans ”suveränitet”.
Att tror att djur ska prata människospråk!
Jag ”pratar” med mina katter. Inte alltid som jag förstår – är det viktigt?
Jag förstår ju inte heller allt som människor säger. Men nog mer av katterna som jag delar tillvaro med, än människor som jag inte känner.

Undrar lite.
Tycker alla att allt är OK idag?
Är det som eventuellt skaver, lätt ”begravt” i morgondagens.. upplevelse…

Jag är så förundrad, över att alla de som idag om är så utbildade, inte tänker mer än deras egen näsa är lång.
Dvs utbildningen handlar om att förstå fakta.

”Utbildning” som människa, är en helt annan sak.
Fast det vet väl alla? 😹

Det finns ett litet grane precis söder om min tomt.
Grannbonden planterade det för ca 40 år sedan, för han ville ha mer rådjur och fasaner på slätten. (Jo, han hade alltid bössan med sig på traktorn…)
När jag flyttade hit till föräldrahemmet igen för drygt 10 år sedan, så stod de flesta granarna fortfarande höga och resliga. Vid rätt tid på kvällen, kunde jag vissa dagar titta ut på en silhouette av stora granar med en måne vandrade över dem… det var väldigt vackert, om än väldigt o-slätt-skånskt.
Sen dess har grandungen decimerats betydligt. Främst nog för att det är helt fel jord för gran* – och sen har torkan de senaste åren gjort sitt.
Kan inte låta bli att tänka, att granarnas kamp för att överleva, ändå faktiskt lite har stulit grundvatten från annat; det står en rönn vid tomtgränsen mot granarna. Och som jag vattnat lite de senaste somrarna. Undrar om den klarar sig så värst länge till…
 
* Jo, planteringen var redan i-förfall för 10 år sedan

Om vi nu är lite alla kungar idag?
Kan domdera och byta kök bara för att vi vill ha nytt?
Har vi då inte mest lärt oss dumheterna/vill bli som ”kungen”?

Förr så ville väl alla ha ett gott liv, ett hyfsat liv.
Och förstod att ”kungens” aldrig-får-nog-tillvaro, var rätt tradig. 😁

PS. Tanken får aldrig nog – en hel annan sak?

Det är sparsamt med katternas uteliv, nu när det är vinterhalvår. En liten tur då-och-då…
När jag kommer hem från jobbet, så är det såklart dags – alla kattflickorna begav sig ut idag i nästan samlad trupp…
Sen när Lotti satt på ”katthyllan” utanför köksfönstret och signalera jag-vill-bli-insläppt och jag öppnade trädgårdsdörren – ja, då sladdade alla tjejerna in. I nästan samlad sladdning… 🙂 Utan att bry sig om varken katthierarkin eller andra vanliga… försiktighetsmått.

Skatt på plastpåsar häcklas.
Men det handlar ju inte om pengarna i sig? Några kronor hit eller dit, sätter ju inte käppar i hjulet för Thailandsresa eller det nya designköket – eller för ny billigare vardagskonsumtion i det lilla heller, för den delen? Att byta saker som fungerar för nytt mode – enligt tanken ”vi återvinner ju, så det gör ju inget”?
Samtidigt som man kan säga t ex ”Ja men Kina och Afrika – de släpper ju ut mer CO2 än vi, när de eldar på…
Det eldar på för värme i husen och för att laga mat.
De väntar på att vi-i-väst, ska uppfinna tillräckligt bra grejer för att även de som tillhandahåller billigproducerade varor, ska också ska kunna… tja, inte vet jag. 😎
 
Plast och CO2 – fokus idag – men det handlar om mycket mer.
Plastfokuset är nog mest en enkel grej, för att vi lite… smarta, tröga i väst på ett enkelt sätt ska förstå, det vi inte vill ska var verkligheten.
En del säger att plastfokuset döljer de verkliga problemen – må så va’ – men man måste börja med ABC om man ska lära sig läsa?
Då-och-då skriver jag in min exmans namn i ”sök”.
Numera får jag inga träffar – jag undrar om han lever…
 
Han var en flydd DDR:are, som hade levt ett eget udda liv; lite en äventyrare kan väl säga.
För vem skulle av bara envishet åka med tre bilar och en husvagn genom västra Afrika – bara för att man bestämt sig för att göra det? Och få folk på vägen att hjälpa till att knuffa upp ur diken när det regnat?
Bara en av många historier.
 
Bernd stod utanför min dörr för några år sedan – och ville ha hjälp. Jag kunde inte hjälpa – har aldrig kunnat egentligen – bara deltagit, och det har lite format mitt liv .
 
Det… söker mig… också.