Försiktiga katter – som halvvilde pågen som kanske vill flytta in (han funderar), och även min lilla försiktiga Snuffi – är klokare än de flesta människor, tycker jag.
Jag klappar dem och det är OK. Men en oförsiktig rörelse, och de reagerar direkt.
”Kan jag lita på henne? Bäst jag tar det osäkra;-) för det osäkra…”

Människor är annorlunda – de flesta…?
”Klappa dem” och allt är OK. 🙂