Om vi nu är lite alla kungar idag?
Kan domdera och byta kök bara för att vi vill ha nytt?
Har vi då inte mest lärt oss dumheterna/vill bli som ”kungen”?

Förr så ville väl alla ha ett gott liv, ett hyfsat liv.
Och förstod att ”kungens” aldrig-får-nog-tillvaro, var rätt tradig. 😁

PS. Tanken får aldrig nog – en hel annan sak?

Det är sparsamt med katternas uteliv, nu när det är vinterhalvår. En liten tur då-och-då…
När jag kommer hem från jobbet, så är det såklart dags – alla kattflickorna begav sig ut idag i nästan samlad trupp…
Sen när Lotti satt på ”katthyllan” utanför köksfönstret och signalera jag-vill-bli-insläppt och jag öppnade trädgårdsdörren – ja, då sladdade alla tjejerna in. I nästan samlad sladdning… 🙂 Utan att bry sig om varken katthierarkin eller andra vanliga… försiktighetsmått.

Alla kryp får leva ostört hos mig – live and let live!
Dagens verklighet är ju mer upplyst än den tid då man skulle schasa ut krypen – vi är långt vidare från Nordströms lortSverige – även om den ”synen” är lite för evigt etsad i nuet. Osv, osv…

— ”Detta var ju intressant rent psykologiskt. Någon har photoshoppat in Soros huvud på en Greta-bild och spridit den i ondsint syfte. Den har fått enorm spridning.

Personen i inlägget vet om att den är fake men drar ändå samma slutsats, nämligen att den lika gärna kunde ha varit sann, och då är det förjävligt.”

— ”Att folk går på sånt trams.”

Jo, så är det.
Och även de som inte går på det, har fått med det på näthinnan.
Nog viktigaste ”budskapet” i det hela egentligen…Förmodligen inte*. Känslan sitter kvar. Det är så propaganda fungerar.

Jag har jobbat med en eller annan sort marknadsföring, hela mitt arbetsliv. Snart 45 år av presenterande av budskap… klart jag funderar på det vad med att förmedla något egentligen innebär….

*går på det. Men..

Skrev i en tråd on ”proggen”.

”Det som är speciellt med Pugh Rogefeldt, är att han lyckades undgå att bli kapad till att bli definierad av att ha ingått i ”proggen”.
Stor del av musikrörelsen på 70-talet är ju numera inlemmat i något som de inte alls var. Dvs lite kapade av de som var ”politiska”. Hur katten kunde det bli så?”

”Vilket inte betyder att det därmed var höger. Snarare ”opolitiska” när det gäller höger-vänster; dvs före sin tid.
SD tror sig hävda detsamma, men har nog inte riktigt koll på de definitionerna.
Opolitiskt i fråga om höger-vänster, betyder ju att se framåt – inte att tro att man ska göra som-förr och att allt blir bra då.”

Jag förstår iofs SDs resonemang. Såväl som demokratins grund.

Jag lägger hellre mina pengar på konsumtion ”in house” – lite dyrare kanske, än billigt-billigt i importerat.
Ändå är det väl så att vi alltid kommer att stå med-rumpan-bar. När vi reser billigt osv.

Jag skulle aldrig ha kommit på att skriva detta – om det inte var för i en diskussion…
Jag tackar mina FB-vänner.

Jag kan se att enstaka små beslut i mitt liv, förändrade min livsinriktningen totalt ibland.
Efteråt så kan jag se vilka – de nästan lyser som små irrbloss i mina minnen av mitt liv.
Men just då – när jag tog ett enstaka beslut, så var det som vilket som helst man gör rätt ofta; först långt senare kunde jag se skillnaden mellan de oviktiga-och-de-viktiga.
Idag undrar jag över om de beslut som jag tog, som förändrade mitt liv på ett för mig uppenbart sätt, egentligen bara var lite ”show-off”:
Att jag ändå skulle hamna med mig själv i samma tankesfär, oavsett hur jag ämn gjort i livet.
Känns faktisk rätt tryggt.
Tack för att ni fick mig att tänka till!

I början på 80-talet, så köpte jag till slut ett boende i Lund – en liten 2:a på Södra Esplanaden.

På 70-talet fanns gott om väldigt billiga hyresdito – billigt för att det var en gammaldags boendestandard. Många hade t ex gemensamt dass i trappen – och min första lägenhet på Adelgatan hade faktiskt ett av Lunds sista utedass.

Men när de statliga superbilliga ”lånen” för att renovera äldre fastigheter kom på mitten 70-talet, så förändrades hela… boendemarknaden.

De billiga lägenheterna som unga tidigare kunde hitta som första boende försvann – de som var billiga pga av låg standard.

Klart att den totala renoveringen av äldre fastigheter, var otroligt viktigt! Även om en hel del skodde sig, kan man väl säga… 

Och några decennier senare, såg jag hur allt förfallit i DDR – där man låtit allt ”rasa” (annan story).

Åter till mitt lägenhetsköp.

Då jag hade börjat jobba, så kunde jag som sagt köpa mig en lägenhet. Södra Esplanaden – HSB 1:an i Lund, 3 längor byggda -35, -36, -37.

Jag var så glad för den otroligt vänliga atmosfären i huset.

De gamla grannarna i 2:an intill, var så glada för att unga flyttade in – inga klagomål på ”stök” – tvärtom. De tyckte att det var härligt.

När jag bott där några år, så hade man 50-årsklalas.

Det var uppdukat på gräsmattan utanför.

När jag kom hem från dagens shopping, så var det någon som smet iväg från gårdsplanen in längs garaget, in i grönskan.
Lite en rödaktig någon.
Antagligen var det den stora röda kattpågen som är så kaxig numera, så att han har lite ”betvingat” mina tjejer att tycka att han är OK. (Jo, till och med lite mig..)
I vilket fall som helst, så satt Lotti där och hälsade rätt glatt när jag klev ur bilen.
Jag undrar om hon har blivit kompis med kattpågen eller räven?