Ingen myrinvasion i år; de sket i det.
Hurra!
Arkiv för kategori: Okategoriserade
Jag släppte ut en våryr geting nyss. Och undrar hur vilsna getingar och humlor tänker? De kommer in, och sen är det enda de letar över är att komma ut igen?
För något år sedan, så köpte jag av någon outgrundlig anledning Gudfadern (DVDbox).
Den har legat där och jag har undrat varför jag köpte den. För jag har ju sett alla, och tycker att det är tjatigt att se om. 🙂
Så började jag plötsligt titta häromdagen. Ett tecken i tiden?
Att se nuet när det förändras, är en konst. Att förmedla det, är en konst. Att förstå nuet, är att tycka – en mänskligt eftersatt plikt. Förstå asså.
EU-diskussionerna idag är intressanta. De frågor som diskuterades vid EUs bildande och Sveriges röstning, är glömda. Snabbare ”bortglömdhet” får man leta efter!
För lite är det nog så, att ett par decennier har försvunnit när världen blev digitaliserad; fast inte så konstigt egentligen att nyss-nuet inte finns med – det hade inte nått status av ”historia” ännu.
Det var nog ett par intressanta decennier som hamnade mellan stolarna…
Man kan önska sig tillbaks,men dået händer inte igen.
De som suktar efter det, glömmer det som insikten ger i nuet.
Jag öppnade nyss dörren för att släppa ut en katt. En tonårspåg åkte förbi på en motornågot, iförd fräck hjälm och jag kunde nästan känna hans lyckokänsla!
Lite Vikings åt alla idag…?
Är det det som det hela handlar om?
Kanske?
Jag börjar nog med att berätta att jag helst skriver i Textredigeraren. Absolut ostört, basic. Märkligt, eller hur…?
Ibland tänker jag, att jag borde skaffa en inspelningsgrej för att komma ihåg det jag tänker och delge. Men hur jag tänker är införlivat med allt jag skriver; så det enskilda är nog inte så viktigt?
Måste nog ”föreviga” detta ändå.
Läser lite i skånsk-svensk ordlista.Och hittar en favvo – köpegaddar.
Minns att grannen skickade sina söner till Köpenhamn. Där drog de ut alla tänderna, pågarna vaknade och låg och rann av (gissa hur). Sen åkte de hem med köpetänderna i fickan. En framtida besparing, sågs det som.
Detta är 50 år sedan.
För några år sedan började jag känna mig lite gammal, och när jag berättade det så protesterade omgivningen.
Men idag så känner jag mig inte alls så gammal längre – men är rätt säker på att omgivningen numera börjat se på mig som om jag börjar bli gammal. I alla fall sakta men säkert närma mig…
Att gå i barndom är vedertaget, men kan man gå i allmänmänskligdom?
Vissa katter tjatar ibland – om att få gå ut i det kalla t ex. Och då gör jag det med (också) så klart – tjatar om huruvida vederbörande katt ska få hålla mig uppe X tid.
Intressant det med med och också? Med – då pratar man kanske om samma sak; också – då debatterar man på ett eller annat sätt?
Jag använder med som också, har jag förstått. Det är nog därför som jag oftast inte förstår dagens diskussioner.
Fast katterna och jag är nog rätt överens om det med med och också – vill gå ut, eliminerar diskussionen…
Jag gick nyss förbi några kassar med böcker som hade packats ner, i en lite evig väntan på ny destination.
Och började gräva lite, som man gör ibland. Tog med mig det översta lagren bara:
Kosinskis Cockpit (älskade den). Fowles The Aristos (märklig sak), Hamlyns Filosofis historia (jag ville, jag vore), Pratchett The Light Fantastic, Le Carré The Honourably Schoolboy, von Wright Vetenskap och förnuft, Cruz Smith Gorky Park, Le Caré Tinker Tailor ,Hammet Riddarfalken, Kallifatides Kärleken, Englund Nollpunkten, Drabbles The Realms of Gold, Liungman Frihet är..
Tänk vad jag läste. Och det är ändå bara lite av återstod av det som jag inte sålde av – sålde de ointressanta, dvs merparter av mina böcker då jag inte var intresserad av att dekorera mitt hem med bokhyllor.
Det finns lådor också – med Highsmith, Bradbury m fl. Nästan så jag glömt allt ihop faktiskt…
Sen har jag på senare år läst Lagerlöf, van der Post, Russell. T ex.
Och just nu tittar jag mest tv-serier. Världen kan tyckas tradigare för tillfället, då gracerna är… bredare än nyss. Men de är ju faktiskt lika spännande egentligen – hur livet fortgår. Tänker jag nog ändå.
Hur det hela ska sluta – ja, det vete katten… 🙂
Nu har det varit minus ute ett par dagar, och jag har haft fullt kattsjå; att ha koll på att de är inne över natten och när jag åker till jobbet. I och för sig, så klarar de sig ute när det är kallt – det finns lådor och filtar i garaget, men i och med att jag inte lyckats att bli med kattlucka och överlämna valet till katterna, så sysselsätter det mig – jag, nakenhårige matte…
Idag när jag kom hem, så ville långhårige utepågen Tufse ut. Ute ett litet tag, in, sen ut, sen in, sen ut 2 timmar igen – och sen kom han in – brrr, tänker nakenhårige matte förstås. Men vem vill ut igen nu? Tufse förstås.
Det fjantiga i det hela, är att jag är rätt säker på att han inte skulle hållit nakenhårige matte så upptagen, om han haft eget val… Kanske bara inbillning? Må så va’ då…
Ingen verkar fundera idag, över att det som alldeles nyss var ”gängse” också i Europa, dvs att offra sig i…eller för tanken? Eller tanken given?
Skojar – vem offrar sitt liv för de som den tror på idag?
Första världskriget var inte bara katastrof, utan också___ fyll i. 🙂
Så kan man undra över IS. Och hur de ”kom till”?
Snårigt – kanske. OK.
Sverige har gått från att princip ha varit självförsörjande på mat ner till 50%, på bara ett par decennier.
Varför? Och varför diskuteras det inte!
Jag röstade Nej till EU – idag är jag neutral i frågan. Men Sveriges nedgång i matproduktion, måste väl ändå lite ha att göra med EUs avställningsbidrag till bönderna?
För de som inte vet det, så fick bönder betalt för att inte odla. Skåne har bland den bästa åkermarken i världen – bönderna fick avställningsbidrag för att inte odla på en del av marken, för att länder med sämre mark skulle vara konkurrensfäiga. (25% av Eus budget i alla fall då, gick till jordbruket…)
Vilket påminner mig om när Sveriges smörberg såldes som industrifett på 70-talet var det väl? Man höll inne försäljningen av smör för att driva upp priset, och att sälja överskottet som industrifett var mer lönsamt i den totala försäljningen än att sälja allt smör som smör…
Är EU inspirerade av den sortens ”ekonomi” på ett eller annat sätt kanske? Och varför bryr sig inte svenskar utan tror att den ”lokala” politiken” är allt och EU bara trams? Varför är i dagens samhälle där alla bor i sin internationella mobil, den egna politiken så … ointressant? 😉
Apropå sekularisering… T ex http://www.svd.se/sekulariseringen-en-del-av-kristendomen/om/kultur:under-strecket
Jag har alltid tänkt att religion var den första samhällsbildningen i form av lagar mm, som sen har utvecklats. Religion kunde genom mytbildningsfunktion, sprida kunskap om t ex praktiska saker som då när det inte fanns internet, skulle ta lång tid att förmedla. Därför är sekularisering naturlig – även om det har tagit lite tid. 😉
Det verkligt intressant är att det idag sker det omvända. Religion som formar samhälle utifrån en redan existerande samhällsbildning. Jag tror att det är något som inte riktigt förstås för vad det är.
Det skrivs om ”omvänd” utveckling i kunskap/samhälle i Mellanöstern. Men om detta är ”fel utgångspunkt” – så är ”problemlösningen” också fel…? Kanske.
Jag borde väl ha en.
Å andra sidan så lever katterna och jag, ett bra liv.
Där katterna väntar på att bli insläppta ibland. Det är ett give-and-take. I ett liv… med kattlucka så skulle en del av vår samvaro, förlora sig i väntade.
Borde nog skaffa kattlucka ändå. Bara för att se vad som händer kanske?
PS. Har faktiskt haft kattlucka. Då, men inte nu. 😉
Stjäl en egen kommentar från Facebook..
Min mamma skrev inte dagbok i sig – men hon hade alltid en av de pyttesmå dåtida kalendrarna och skrev ner små korta dagliga tankar. Jag förstod aldrig det då, men idag förstår jag det desto mer.
Minnet sviker, inte bara med ålder, utan minnet sviker i hela ens liv. Att kunna gå tillbaks och se det man glömt när man gått vidare i sitt tänkeri. Är inte så dumt alls. Individuell historiebeskrivning – är kanske en förutsättning för att bry sig om historia överhuvudtaget?
Jag har nu tagit del av en mycket mycket liten del av debatten om Lunds konsthall.
Det som slår mig är att konst som samhällsutmaning, numera måste förstås för att gå hem. Konsten har alltså nått acceptans som ifrågasättande.
Märkligt, visst är det? 🙂
Funderar lite – hur vore det med krav på en specifik högskoleutbildning för att bli politiker? Krävs ju t o m för fastighetsmäklare idag?
Så varför inte kräva en gedigen utbildning i historia, samhällskunskap, nationalekonom mm, för att få bli politiker?
Eller ska de som företräder oss, kunna få göra det bara genom att få tycka. För det är väl lite avslagen Idol över det hela idag?
Dagens väljarmodell funkade säkert hur bra som helst, på den tidens som frågorna var tydliga. Idag är det annorlunda – inte antingen eller längre.
Så om de som verkligen brinner för sin uppfattning om samhällets bästa, behöver kämpa lite för att få sitt drömjobb – är det inte helt i linje med tiden?
sessewetzel 