På mig själv… För ett tag sedan fick jag en skrivelse från kommunen om byggnadslov. Två tidigare ansökningar (andra ”fall”) har jag kollat och skrivit åsikt/protest. Denna gången var jag stressad och läste jag slarvigt. För Hofterups kyrka ligger ju en bit bort ändå. Så en telestation där – är inget problem tyckte stressade jag. Och förpassade händelsen till glömskan.

Hade jag inte varit stressad, så hade jag nog undrat över det med bygglov för en telestation… I dag när jag kom ut på trappen, så stod det en militärgrön luda strax utanför min tomt! Undrar hur kyrkan har flyttat 100 meter?

Antagligen har andra mer… begåvade fört en debatt om placering, och bestämt att det var ett bra ställe. De har missat att det finns flera underbart bättre ställen i fråga om att vara diskreta, mindre än 100 meter från detta. Och inte bara diskreta för mig, utan för alla som åker förbi/bor runt ikring – så jag talar inte bara i egen sak.

Jag har väl ingen chans nu, men ska ringa och bråka lite på måndag förstås. Häck eller plank, är väl vad jag hoppas på att åstadkomma. För ”flytt” till bättre ställe, är antagligen förlorat i byråkratins deadlines… 

Plötsligt slog det mig. Han måste ha läst Yates både fram- och speciellt baklänges.

Gillar inte Austern alls. Men Yates hyfsat. Båda är deprimerande läsning, men Yates är ändå lite konstruktiv där Austern frossar i det tomma.

Jag förstår egentligen inte något alls. Fast jag trodde att jag förstod… allt.

Eller i alla fall lite grann. Lite grann innebär ju nuet. För mig är nuet ca minst 1000 år.

Någon annan likasinnad, där ute…?

Jag funderar. Och jag tittar på diverse otroliga länkar. Som gör mig sanslöst… nja snarare… trött? än arg. Men det känns som om det med ”trött arg”, till slut är lite över.

Info är A och O. Då människor i gemen, inte har tid att tänka själv längre – så är det bra att vissa gör det/har. (har fått ”backning” på mina ”- undrar hur länge jag kan använda /, :-). För att inte tala om – !

Nä, nu blev jag trött. Och fokus vandrade till oviktiga saker. ”, /, !. Etc.

Återkommer då de lagt sig till ro…

PS. Sorry för …!

Först av allt, vill jag bifoga Galleri 21:s bild för nya vernissaget. En lisa för min själ; det finns alltså fler som …undrar.

.

Sen blir jag lite vankelmodig – hur mycket ska jag ”push my luck”? Äh, struntar nog i om alla förstår. De som förstår, förstår. De som inte bryr sig, håller på med annat. Förhoppningsvis någe bra.

Fast jag är oumbärlig i viss mån.

Fick nyss ett erbjudande på GroupOn. Jo, jag prenumererr” på dito.Dels händer det att jag köper något, dels är det en intressant infokälla om nuet just nu. Det alldeles mycket ”förvirrande” nuet.

Tänk att det ska vara så svårt att se verkligheten; den är ju samma som alltid, oavsett kosmetik. Och när ska insikten om ens egen umbärlighet bli mode? Kanske aldrig, men dess konsekvens? Är nog redan här. På gott eller ont? Nog på gott. Eller oundvikligt snarare.

Har influensa.

Den  influerar mig bl a till sängläge…

Jovisst – det är starar här till slut! Min pilfinkskoloni, vet nog inte riktigt vad de ”är till för”. Och i ärlighetens namn- inte jag heller (de äter mig ur huset). Men fåglar lockar fåglar, säger de. Och jag kan inte låta bli att mata ”mina” fåglar…

Wikipedia om starar: Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer ovanlig.

Jag avskyr användarvänlighet! Logiken lyser med sin absoluta frånvaro, och jag är helt förlorad. En ironisk ”verklighet”…

Våren är snart här, så jag har bytt bild på min Facebook-sida – till vårbild.

Varför ”redan”? Jo, jag pratade med en kär kund/bekant på jobbet idag. Och när vi pratade om den allmänna tillvaron/även om vädret – så som man fortfarande gör, trots att vi lever i värmepumparnas tid – så klagade jag på att det kunde vara lite varmare. Och fick svaret ”Det är det ju om några veckor”.

Denna enkla kommentar, fick mig att byta bild. Jag skämdes lite inför mig själv, att jag fallit för det korta nuet. För våren kommer ju som alltid.

Att jag inte skrivit på länge, beror på att inget nytt hänt.

Iofs sig så har det hänt rätt mycket i mitt ”praktiska” liv. Men det gör ju mest att jag är upptagen med det ”praktiska”. Ringarna kommer när tiden/orken ges… 😉

Jag förundras över alla erbjudanden om hårborttagning.

Hår växer på oönskade ställen, och ibland växer de inte på önskade diton. När de saknas på de önskade ställenas plats – på huvudet – så har det löst sig genom att man bestämt sig för att det är OK, genom att skapa ett mode. Hårtransplantations-klinikerna och Regain-producenter har numera lång näsa. Åtminstone halvlång… Men de andra ställena, de är lite svårare de.

En del av dem fanns tills rätt nyligen bara på kvinnor. Men nu verkar jämlikheten närma sig; att ha hår på andra ställen än på huvudet, verkar börjar närmar sig snuskstatus, oavsett kön.Porrindustrin var väl en föregångare i att bannlysa hårväxt – den mesta utom den på kvinnohuvuden då – och män fick behålla allt hår de hade, oavsett var det växte. Tror inte att de kunde föreställa sig att det skulle få ett sådant genomslag!

Jag undrar bara vad som är så fascinerade – kanske ”den nakna apan”, inte är så naken? Utan är klädd i en allt tjockare ”päls”, hur mycket hår den än önskar sig bli av med. Och vad skulle Simson göra med dagens päls?

Jag sitter och tittar på hackspetten, som äter på talgbollen. Hackspetten, som borde vara i skogen och inte hos mig.

Och undrar över att jag tycker att x antal tusen fåglar, låter som otroligt många i vinterfågelräkningen. 9 miljoner människor, börjar plötsligt låta som väldigt många. Eller kanske mer att antalet fåglar, låter som få?

http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/article1817757/Skillnaden-mellan-insidan-och-utsidan.html

Tog precis en gratisprenumeration på SvD, men undrar om inte Kristianstadsbladet vore intressantare.

http://www.youtube.com/watch?v=9kEDcVFUGxw&feature=em-uploademail

Jag matar fåglarna. Och förundras över växlingarna.

Fåglarna har bra mycket kortare levnadscykler än människan. Mina pilfinkars lokala samhälle/växande antal då de fått mat av mig några år nu, tycks mig ofta som en snabbspegling av mänskligt samhälle.

Pilfinkarna har exploderat i antal. De tycks vara överlevnadsfäiga som få andra, men trots det lite korkade jämfört med en del andra arter. Å andra sidan är de många, men utan gruppbeteende/samhörighet, som t ex råkorna har.

Vissa andra arter ser jag inte mer, andra nya kommer. Är den mentala styrkemätning kanske inte bara människan förunnat? 😉

Som jag gjort tidigare – redigerar något till en bekant – då det är så mycket lättare att skriva i realitet än bara i den egna tankens värld…

En sak som har förundrat mig länge, är detta med kulturdöden. Att den pappersmediala kulturen, delvis har ersatts av nätets tankeköpcentra. Och att detta skulle innebära en kulturell tillbakagång?

Men då måste det kanske också redovisas hur många och vilken ”grupp”, som läste den numera gamla tidens kultursidor. Kanske den ”gruppen” inte bara är intakt, utan t o m växande…?

Kanske det där hela med förflackningen, egentligen är en ständigt pågående demokratiseringsprocess, som gör att allt fler och fler sällar sig till de upplystas skara? 😉

Att det sen också innebär att man tycker att vissa är korkade, när samhället förändras och tillgängligheten ständigt ökar med kvadraten på sig själv – är verkligen proportionerna värre nu än förr?

Det är kanske ett mindre uppenbart/fysiskt klassamhälle som är i en sorts upplösning idag? Och det var väl verkligen på tiden! Även om det blir grodor på vägen. Säkert en hel del. Rätt njutbart faktiskt?

Fick det nya numret häromdagen. Tonen och retoriken är densamma, men det är bara förledande. Innehållet är inte längre detsamma, när man nu bytt chefredaktör. Sorgligt!

Däremot är detta nytillskott i tidningsfloran ett glädjeämne. Veckans Affärers nättidning med miljöaspekt!

http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_t.aspx?gKey=8jj3gm73

Rättar mig: Ett antal nummer senare är så har det tagit sig. Axess är bra.

Om jag har bråttom i livet – så spelar det ingen roll, om inte andra har lika brått.

För då har jag ju ändå ingen att prata med. 🙂

Om bråttom och andra intressanta saker.