Engelskan är underbar, för att det är så lätt att böja ord grammatisk korrekt och få ett nytt adekvat ord som är användbart….
Funderade faktiskt på just det för någon timme sedan, hur man använder språket på detta kreativa sätt.
Alla språk har ju den potentialen – skam vore det annars – språket är ju vårt väldigt levande kommunikationssätt.
 
Nya ord som är inne idag i svenskan, beskriver nya företeelser – inte nya ”böjningar” av befintliga ord, som då beskriver en nytt sett att se på det ”befintliga”…
Svenskas styrka är nog lite just så – nytt/nya ord..?
Men vad vore Sverige idag utan en statsminister från nyss, som verkligen förstod hur man använder språket till att uttrycka sig? Nydanar är inte alls ordet – utveckling, förståelse, tanke. Är orden?
”Svenskans” styrka är då kanske egentligen hur man kan uttrycka sig i.. ”verbomskrivning”? Nedan är bara så underbart!
 
Gunnar Hellström citerade nyss Tage Erlander:
Just denna dag, den 25 juni 1962, skrev Tage Erlander i sin dagbok:
”Hur kunde jag ens drömma om att kunna slöa på Harpsund en dag som denna då det blivit så vansinnigt mycket att jäkta med?”