Jag skrev ett meddelande på Facebook häromdagen, och använde ordet gudabenådad. Ordets betydelse säger ju inget om min eventuella religiositet, men väl om i vilken tidsålder på några hundra år när, som jag lever i.

Visst är språket en fantastisk avbild i att spegla sin tid? Man har det språk som man ”förtjänar” – dvs orden ”uppfinns” för att beskriva det man ser. Och hänger kvar – så länge som de förtjänar att göra det/är berättigade.