På mitt jobb så arbetar en del skift – kl 6-14 och 14-23. Jag tillhör inte dem – men denna veckan har jag dock det sena skiftet, då en på min avdelning fick barn förra veckan och jag tog hans kvällsskift denna veckan. Och det var en positiv överraskning!

När jag har funderat på hur det skulle vara att jobba skift, så har jag tänkt att det tidiga skiftet skulle vara rätt skönt men det sena tungt… Så fel jag hade! Att det är härligt att sitta och jobba i lugn och ro på kvällen utan att bli avbruten, det kunde jag ju lätt gissa mig till – men att det inte alls är besvärligt/segt att jobba till så sent nu på ”gamla da’r”, det trodde jag inte. Jag har älskat nattjobb då jag var yngre (speciellt då jag var frilans), men trott att den tiden var förbi.

Det är riktigt upplivande också det att ”ha fel”! Och det är kanske det som gör att jag uppskattar skiftarbetet – att rutinerna bryts. För jag har en hat-kärlek till rutiner; jag tycker om att ändra på dem, men gör det ändå aldrig själv – utan är ett ”offer” för att ”omständigheterna i tillvaron” ska styra om dem för mig.

En sak som också är en helt otrolig bonus, som jag inte tänkt på – är det att jag inte behöver vakna av väckarklocka denna veckan. Det gör mig till en ny människa! Och livet till allra minst en halv-semester! De enda som lider av alltihopa är kattorna, som är väldigt konfunderade av de nya rutinerna. Men kattor är ju snabba i att anpassa sig – undrar dock om de kanske kommer att bli lite irriterade nästa vecka – då allt är ”som vanligt” igen… just precis som de ställt om sig till de nya ”omständigheterna i tillvaron”… 😉