Jag har alltid varit ”sen” – nästan lite inbyggt.
Min pappa skojade och sa att jag alltid kunde bli brandman – när han väckte mig för X-gången och berättade att skolbussen stod uppe på ”skolbusshållplatsen”. Jag slängde på mig kläderna, högg skolväskan ock rusade uppför uppfartsvägen.
Skolbusschauffören kunde rutinen och fiskade upp när jag kom springandes.