Läste nedan och kan inte mer än undra. Över ett och annat… Hur kan så många vara så engagerade i enskilda fall och inte ”brinna” på samma sätt i det stora hela, det som väl orsakar de enskilda tragedierna? Är det månne en önskan om att bli identifierad som god i sin egen omgivning? I så fall, så handlar det kanske lika mycket om den egna… polityren, som om frågan i sig?
Sen är det ju mycket lättare att känna för människor långt bort, materiellt sett fattiga människor än de hemlösa runt knuten – de som ändå år skylla sig själv.
Men ska jag vara ärlig, så känner jag mer för att det bara finns vilda 3000 tigrar kvar i världen… fy på mig!!!

” Den knappt 20-årige Simon skall dö. Han vet det och han vet att det inte är lång tid kvar. … Simon skall utvisas till Ghana. Han har bett om att få dö i Sverige och Migrationsverket har prövat ansökan. … /Den har/ avslagits utan möjlighet till att överklaga. Lagen är tydlig, säger de. Jag har föreställningen av att människan också har en lag skriven i sitt hjärta. Det är kärlekens lag. Jag måste tro det för att kunna leva. ”