Så fick jag ork att skriva lite om det som jag ser som bland det allra viktigaste. Jag har svårt att skriva bara ”ut i det blå”, utan behöver någon som inspirerar mig till ett ”svara”. Utan mottagare, så pratar man ju bara för sig själv? Inte fy skam iofs, men utan motivation – tja, så enveten är jag inte. Ännu.

Jag skrev om historiens tröghet som skyddande funktion på vilk.net, och fick svar om att Hitler och Stalin var exempel på det dåliga med trögheten. Och fick givetvis reda ut vad med vad jag menade med tröghet  just i nuet (den genuina trögheten som jag egentligen menade lämnad därhän, eftersom medvetenheten om den inte fanns med i svaret):

Sovjetunionen och Hitlerriket – var de tröga funktioner? I min värld så var det en ”produkt” av det supersnabba!

Trögheten jag tänker på, är nog inte samma som det du tänker på, som tröghet? Och sen fortsätter jag förstås att förfäkta att höger/vänster är över. Förbi. Som begrepp och då även dess definition. Att man fortfarande definierar ”saker” enligt detta mönster(?), är kanske i paritet med ditt tidskorta tröghetsbegrepp? Och säkert också ett bra avledande fokus ”för folket”…

Adekvat idag vore nog mer ”för eller mot naturen”. Dvs jag tror att det är viktigt, hur vi med vår alldeles sprillans nya ”förmåga” med avstamp i 50-talets kemiska guldålder, har spridit den ekonomiska (makt) och därmed politiska (omtanke?) sfären till naturen.

Sen kan ”vi alla” fortsätta att käbbla, utan att se att det brinner i andra knutar än de som är vårt ego-dito. Någon som känner igen de förledande scenariot? Som upprepar sig som en karusell. Men karusellens trygga upprepning, är kanske inte att förlita sig på. Förutsättningarna för karusellen har förändrats så dramatiskt, att karusellen på grund av tyngden kan lossna från fästet. Har vi lite tur, så landar den utanför Los Angeles som Atlantis till slut gjorde i Stargate Atlantis. Atlantis has come home, sade de… Men det var ju i en ”TV-serie” – kommer verkligheten att nå dit lika lätt? Tveksamt.