Ah – det är underbart att ha semester några dagar!

Jag gillar mitt jobb väldigt mycket, men måste ändå säga att då jag var frilans – så var livet ändå bra mycket skönare. För även om jag aldrig hade semester då, så hade jag en sorts ständig semester – dvs mitt liv var inte uppdelat i tu; vår tids gissel, enligt mitt sett att se det…

Nu talar jag nog om ett privilegierat ”vår tids gissel”. Insåg jag, när jag läste vad jag nyss skrev… Har nog förläst mig på samtidsdebatten för tillfället. Och inte  riktigt insett att jag ”verkar” inom ”min” tid och efter vad jag kan förmå inom denna. Och glömt att jag ska leva gott jag med, om jag ska ha någon som helst möjlighet att göra någon skillnad; att leva som jag lär på det sätt som ändå gör mig tillfreds.

För att återkomma till samtidsdebatten – jag blir ledsen och irriterad över hur en del ”behandlar” den; mest för egen vinnings skull av alla de olika slag, tycks det mig. Men så har det ju alltid varit, och så kommer det nog alltid att förbli kanske? Och tvärs igenom allt detta, så kanske en tanke om vad som egentligen är ”bra för alla”, letar sig fram. Nu som alltid.