Jag läser mina utvalda bloggar – och förundras över diskussionerna.
Även de som har som ”förtecken” att de är långsiktiga, verkar vara fångade bara i nuet på sitt alldeles egna sätt.
Men jag själv glädjs åt fåglarna utanför, och oroar mig mycket för fogningen i fasaden; det är akut nu! Väntar på våren och lite värme… som fåglarna. Inbillar jag mig.
sessewetzel 
Vi är nog alla fångna i nuet, på ett eller annat sätt. Det bästa sättet att frigöra tanken och lyfta sig ovanför nutidstjäbblet tror jag är att studera historien. Läsa litteratur från en annan tid, se på konst, fundera över hur vårt samhälle och vår tid har förbindelser såväl bakåt i tiden som framåt: allting vi gör i dag får konsekvenser för morgondagen, och den händelseutveckling vi ser idag är konsekvenser av tidigare skeenden i det förflutna.
Jo precis så är det. Och nuet är egentligen lite oändligt. Precis som livet…
Tack för ditt fina svar!