Då den psykologiska förståelsen/vetenskapen, tycks vara lite på väg att kliva ut ur stenåldersgrottorna till slut – så funderar jag ånyo på det jag läste för en del år sedan, och som för mig var en avgörande aha-upplevelse. Insikten den gav, förändrade mitt synsätt på hur historien ”beter sig psykologiskt”; och därmed vore dagens ”uppdelning” av verkligheten, värd minst 10 inlägg i sig! 🙂

 

Nåväl. Någon i Lund hade skrivit en doktorsavhandling om att Skåne var unikt i världen när det gällde snabb assimilering, jämfört med andra annekterade områden. På bara drygt 300 år, så var Skåne till 50% svenskt – och det var världsrekord enligt avhandlingen. Vilket för mig numera tycks både en rimlig iaktagelse och då applicerbart på resten av omvärlden, om man ser på hur saker/tankesätt går i arv.

 

Då jag bor i Skåne och dessutom är född och uppväxt där, och det på en bondvischa som formellt inte finns mer – så är jag så klart jävig. Extra jävig, då mina föräldrar var inflyttade och jag därmed är första generationens skåning. Dessutom andra generationens invandrare enligt statistiken, då min mamma var finlandssvensk.

 

Om alla kunde förstå, att tankesätten/banorna man har, är kulturellt betingade sedan mycket lång tid tillbaks – ja, det vore en dröm…! Om att i alla fall börja med att se att tankarna man har, inte alls är ”bara ens egna” – ja, det vore väl en bra en ”start” till Vår sköna nya värld 3.2…? Eller är det 5.1.3? Lite förlorad där i versionerna…